Orosanmälan: privat eller i tjänsten?

Hej,
Jag har fått information om att en nära anhörig till min vän lever i misär och inte tar emot den lilla hjälp som hittills har erbjudits (hemtjänst). Jag har nyligt fått se bilder och videoklipp från vännens anhöriges hem, där det tydligt framgår att den anhörige lever bland sopor, bråte från trasiga möbler och det syns torkad avföring på allt från golv till stolar, säng, köksbord och skåpluckor. Min vän och dennes övriga familjemedlemmar har under en tid gjort ett flertal orosanmälningar till socialtjänsten men upplever att ingenting händer. Bilderna och filmerna är tagna en tid efter att socialtjänsten sägs ha gjort sitt senaste hembesök. Den anhörige lever i aktivt missbruk sedan många år tillbaka, påvisar kognitiva nedsättningar pga detta och är mycket ointresserad av någon som helst form av hjälp.

Min vän kontaktade mig med anledning av att hen vet att jag jobbar inom socialtjänsten och jag kommer att försöka hjälpa min vän och dennes anhörige genom att själv lämna in en orosanmälan till den kommun där den anhörige bor.

Nu till frågorna:
Skulle det, om än bara potentiellt, göra någon skillnad om orosanmälan kommer från en tjänsteperson vid en myndighet, i jämförelse med om den kommer från mig i egenskap av privatperson? Jag har fastnat i funderingen om jag bör eller, ens får eller kan göra denna orosanmälan i min yrkesroll? Jag vet att jag kan anses ha anmälningsplikt om jag får information som föranleder oro för ett barn även om jag får informationen på min fritid och, under förutsättning att informationen delgavs mig med anledning av min yrkestitel. Jag kan ju inte generellt undgå att veta saker i min yrkesroll som jag vet i egenskap av privatperson - och vice versa - men jag vet inte hur jag bör förhålla mig till detta då jag inte är skyldig enligt lag att göra en orosanmälan i sådana här fall.
Hur hög är egentligen tröskeln för att socialtjänsten ska kunna fatta beslut om tvångsvård enligt LVM? Med risk för att låta bitter vill jag reflektera över följande: om det kan anses skäligt att leva i allvarligt missbruk och med avföring och sopor från golv till tak, ställer jag mig genuint frågande till vad som då rimligtvis kan anses vara oskäligt...
Hjälp!
Med vänlig hälsning Soctanten

Soctanten
2025-04-24 01:31

Hej!

Vad fint att du vill engagera dig i din väns anhöriges situation.

Som vi förstår det lever din väns anhörig i misär, har missbruk och är inte villig att ta emot stöd från socialtjänsten. Du skriver vidare att personen har ett mer omfattande stödbehov än det som erbjudits.

Som du själv skriver är du inte skyldig enligt lag att anmäla sådan oro som du får kännedom om som privatperson. Vi tänker att det kan uppstå oklarheter om du gör en anmälan som tjänsteman i en sådan situation då du inte fått informationen i tjänsten. Däremot är det inget som hindrar att du i anmälan skriver att du arbetar som socionom men har fått informationen som privatperson. Grundregeln är att en anmälan ska tillmätas lika stor betydelse oavsett om den kommer från en tjänsteman eller en privatperson.

Som du säkert redan vet tar LVM-lagstiftningen inte direkt hänsyn till om en person har en oskälig levnadssituation på det sätt du beskriver, även om det låter som att personen lever i misär. I LVM-lagstiftningen står;

“4 § Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.”

Punkterna 1 och 2 ska vara uppfyllda i sin helhet för att tvångsvård ska bli aktuellt. Punkten 3 anger i vilka konkreta situationer lagen är tillämplig och det räcker att ett av dessa alternativ är uppfyllt för att tvångsvård ska bli aktuellt. Detta innebär att punkt 1 och 2 samt minst ett kriterium för punkt 3 är uppfyllda för att vård med stöd av LVM ska kunna komma till stånd.

Hur din väns anhöriges situation ser ut i förhållande till dessa kriterier kan Soctanter inte uttala sig om, ej heller vilken kännedom socialtjänsten har och vilka bedömningar man gjort.

Det låter som att det är viktigt att du gör en orosanmälan med all den information du har kring personens livssituation så att det säkert kommer till socialtjänstens kännedom.

Hoppas att det löser sig på bästa sätt för personen i fråga.

Vänligen,

Soctanterna