Vända kappan med vinden.

Hej torsdag förra veckan vart mina barn tagna under LVU. Och jag har blivit total överkörd av socialen. För över ett år sen fick jag hämta barnen akut ifrån sin pappa, han hade misshandlat sin fru framför barnen. Åkte då och hämta dom och haft dom själv efter som det framkom att han även hade misshandlat barnen fysiskt och psykiskt. Jag hade då två barn som har trauma och jag tog kontakt med soc för att få all den hjälp som barnen behövde.
Jag har alltid under denna tid samarbetat med kuratorn både på skolan och öppenvården och soc med. Var ett tag då allt började gå bättre men när vi flyttade till en lägenhet i november börja barnens mående dala. Dom var orolig att pappa skulle komma för dom hade fått reda på att pappa fanns bara nån timme ifrån där vi bor. Jag tog upp detta med soc där dom ansåg att man skulle börja med trauma terapi till vården, jag sa att man borde sätta igång det nu. För jag märkte barnens mående vart värre. Men vart ignorerar, hade jag vetat då att jag själv hade kunnat styra upp med BUP själv så hade jag gjort det men jag visste inte att jag kunde det. Kan tillägga att denna socialtant kom med väldigt chockande nyheter åt mig 3 ggr där hon krävde ett svar när jag egentligen inte var i mina sinnes fulla bruk. Första bomben var att dom ansåg att allt börja bli värre och att placera dom i varsit familjehem under SOL. Hon gav mig inte tid att få smälta infon och tänka på det. Efter den bomben fråga jag under ett möte där min pappa och bror var med, att om det verkligen inte fanns några andra alternativ. Vi la fram ett förslag på en lösning, men jag var väldigt tydlig med att jag förstår om inte det vi föreslog funka och om dom ansåg att det inte fanns andra alternativ. Dom sa även under mötet att dom ansåg att jag inte brister i min föräldrar förmåga.
Dagen efter så ringer hon mig och frågar samma fråga flera ggr om. Att om jag säger nej till SOL. Sa nä det gör jag inte utan jag undra om andra alternativ. Efter att hon tjatar tjatar och tjatar samma fråga om och om igen så fick hon höra det hon ville höra att jag inte gick med på SOL-placeringen. Då sa hon ja men då tar vi barnen under LVU. I ansökan om LVUt står det att jag tvekar till placeringen och att jag är opålitlig och osamarbetsvillig. Och att jag brister i min föräldrar förmåga. Dom placera ett av barnen i grannkommunen och den ena 80 mil ifrån mig. Och denna soctant satt då i timmar i en bil med mitt barn och förklarade inte varför detta händer. Kuratorn från öppenvården satt och var med barnen i baksätet. Trösta och gjorde alla rätt. Men hon bär inte ansvaret om att informera barnet om varför detta händer osv. När dom bytte för att köra så sätter sig inte soctanten i bak med barnet utan i fram. Hon från öppenvården tyckte att soctanten inte gjorde nått för barnets skull för att få känna trygghet i en turbulent situation. Får man hålla på så här grisigt när man jobbar inom soc, ljuga och hitta på. Kan inte bara säga nej till att det inte finns andra alternativ utan ska finta en tills man får det man vill för att sen köra över en person helt. Tack vare detta så kommer jag aldrig lita på soc någonsin igen. Jag ser bara ett gäng med översittare som tror dom får göra vad fan dom vill för att få sin vilja igenom. Och ja en IVO anmälan och JO anmälan är upprättad. Tacksam för svar.

Förvirrad mamma
2025-02-26 03:53

Hej!

Du verkar ha haft flera tuffa situationer att förhålla dig till och anpassa dig efter, vilket säkert har påverkat dig på många sätt. När du för drygt ett år sedan hämtade hem dina barn från deras pappa, där dom upplevt saker som man inte önskar att barn ska behöva uppleva, påbörjade ni en gemensam resa. Vi förstår att du har försökt att finna stöd och hjälp för både barnen och hela familjen för att ni ska ha det bra och bett socialtjänsten om hjälp i detta, men nu känner du dig förråd och har mist all tillit till socialtjänsten.

Vi har svårt för att gå in i alla händelser och kan så klart inte svara på varför enskilda handläggare gör på ett visst sätt, men vi kan försöka möta dig i dina känslor så gott det går.

Vi kan förstå att du kan känna dig kränkt av en person när du tar kontakt för att få hjälp och stöd och blir bemött med ignorans och inte hörsammad av vikten att dina barn får hjälp. Vidare upplever du att denna person ställt dig mot väggen och fått dig att tappa fattningen när du redan var i en situation där vi förstår att du inte kände dig i toppform. Det är svårt att som enskild stå upp mot en myndighetsperson och vi tänker att det var klokt av dig att ta med någon vid mötet som du hade därefter, liksom att du la fram förslag på alternativ till det som socialtjänsten föreslog. Vi tänker att det är bra att du anmält till IVO och JO.

Socialtjänsten har att säkerställa att barn har en trygg och förutsägbar situation, att barns omsorg och omvårdnad både fysiskt och emotionellt blir tillgodosedda. Om socialtjänstens handläggare i sin utredning fått indikationer på att det just nu inte är så bra hemma, behöver de vidta åtgärder på något sätt. Det bästa är ju om socialtjänst och vårdnadshavare kan vara överens och se att de åtgärder som finns som alternativ är de bästa för barnen och gemensamt informera barnen om vad som ska komma att hända. När vårdnadshavare och socialtjänst är överens kan insatser ges på frivillig väg, det vill säga enligt socialtjänstlagen.

Om vårdnadshavarna och socialtjänsten inte är överens och socialtjänsten bedömer att barn behöver skydd kan socialtjänsten ansöka om vård enligt LVU hos Förvaltningsrätten. Det är inte den enskilde handläggaren som tar beslutet, utan det är Förvaltningsrätten. Du som vårdnadshavare har rätt att framföra dina åsikter och ståndpunkter och framföra vad du anser är fel i utredningen. Du har också rätt till att få ett ombud som kan hjälpa dig i processen.

Vi tänker att du kanske kan vara hjälpt av att få till ett möte med handläggaren där du kan få framföra det som du tycker socialtjänsten har gjort fel och brustit i. Där du får framföra varför du inte längre har någon tillit och tilltro till socialtjänsten och myndigheten. Till mötet tänker vi att det kanske kan vara bra om du tar med dig någon vän som kan stötta dig och hjälpa dig att hålla dig saklig så att du får fram allt du vill få fram. Det kan vara en fördel att ha skrivit ner vad man vill ta upp, särskilt när man är emotionellt engagerad, så att man kommer ihåg allt man vill få fram.

Det du för fram kan göra skillnad framöver.

Vänligen
Soctanterna