En ungdoms rättigheter

Hej!

Tack för att du delar med dig av denna situation som vi tror många föräldrar kan känna igen sig i. Det låter som en komplex och känslomässig fråga, både för föräldrarna och för ungdomen. Vi ska försöka ge några perspektiv på din fråga om gränser och uppfostran för ungdomar, och hur ni kan hantera detta på ett sätt som både är rättvist och ger ungdomen möjlighet att växa.

Det är helt naturligt att föräldrar kan ha olika synsätt på uppfostran, speciellt när barnen blir äldre och mer självständiga. En viktig aspekt är att tonåringar är i en utvecklingsfas där de söker mer självständighet, samtidigt som de fortfarande behöver vägledning och gränser för att känna trygghet.

Frihet under ansvar: Föräldern som förespråkar frihet under ansvar vill troligtvis ge ungdomen möjlighet att utveckla självdisciplin och ta ansvar för sina egna handlingar. Detta är en viktig del av tonåringens utveckling, men det kräver också att föräldern är beredd att ge stöd och hålla koll på situationen, särskilt om ungdomen ibland gör val som inte är helt bra.

Striktare gränser: Den förälder som förespråkar striktare regler kan ha en syn på att regler och rutiner skapar trygghet och hjälper ungdomen att hålla sig på rätt spår, särskilt om de har visat sig vara omogna eller oansvariga i vissa avseenden (t.ex. slarv med ekonomi, användning av nikotin i smyg).

I Sverige är föräldrar gemensamt ansvariga för sina barn fram till 18 års ålder, men barnet har också rätt att få sin vilja hörd och respekt för sina egna åsikter. I praktiken innebär detta att föräldrar ska samarbeta för att fatta beslut som rör barnet, även om de inte alltid är överens. Gränser för när ungdomen ska vara hemma är ett vanligt område där föräldrar kan vara oense. I allmänhet är det rimligt att sätta en viss gräns för hur länge en ungdom ska vara ute, men det är också viktigt att reflektera över om dessa regler är proportionerliga i förhållande till ungdomens mognad och ansvarstagande. Om ungdomen är ansvarsfull i övrigt, kan det vara bra att diskutera om utegångstiderna ska justeras något, så att ungdomen inte känner sig alltför begränsad.

Att införa konsekvenser för misskötsel kan vara en effektiv metod, men det är också viktigt att vara konsekvent och rättvis. Det kan vara bra att ha en öppen dialog med ungdomen om vad misskötsel innebär och vilka konsekvenser det får. Utegångsförbud är en vanlig konsekvens, men bör också vara förutsägbar och proportionerlig i relation till handlingen.

Det är också viktigt att lyssna på ungdomen och försöka förstå hur hen upplever sin situation. I den här åldern börjar många ungdomar känna att de har rätt att fatta egna beslut och att de vill ha mer frihet, vilket är en naturlig del av utvecklingen. Att kommunicera öppet med ungdomen om varför föräldrarna sätter vissa gränser och att lyssna på ungdomens synpunkter kan bidra till att hitta en lösning som känns rättvisare för alla parter. Det är också bra att förklara varför vissa regler finns, snarare än att bara införa dem utan förklaring.

Föräldrar med delad vårdnad behöver samarbeta för att komma fram till gemensamma riktlinjer för uppfostran. Detta kan vara svårt om ni har olika syn på vad som är rätt, men genom att ha öppna och respektfulla samtal kan ni hitta lösningar som fungerar för både er och ungdomen. Att försöka hålla en enhetlig linje mellan hemmen, eller åtminstone diskutera större beslut innan de fattas, kan minska förvirring och konflikter för ungdomen.

Hoppas detta kan vara till hjälp!

Vänligen

Soctanterna