Hej,
Det här är en soppa utan dess like och jag känner mig så frustrerad och maktlös.
Jag har en son som är 15år. Hans mamma har tyvärr ensam vårdnad om honom.
Det är inte för att jag blivit fråntagen vårdnaden, utan för att hon alltid haft ensam vårdnad.
Jag var dum nog att inte förstå allvaret i det när han föddes. Och det får både han och jag betala för nu. Min son har både ADHD och autism, men är högfungerande och går i vanlig skola.
Han har fram till augusti 2024 bott växelvis hos mig och mamman. Det har alltid funnits stora svårigheter att samarbeta mellan mig och hans mamma. Jag har vid flertalet tillfällen önskat samarbetssamtal via familjerätten, men hon har avböjt varje gång. Situationen har blivit sämre och sämre och är nu katastrof. Sonen har haft beviljat kortidsboende, och det har varit 6 eller 8 dagar i månaden. Jag har tackat nej till det för att jag vill ha min son hemma när det är så kallad pappatid. Så det är mamman som har utnyttjat hans dagar på kortis.
Sen vår eller tidig sommar 2024 kontaktade hans mamma familjerätten och sa att hon inte längre ville vara vårdnadshavare och inte längre ville ha honom varannan vecka.
Utredning gjordes och familjerätten och de tog fram avtal för att jag skulle få ensam vårdnad och att min son skulle bo hos mig på heltid, förutom varannan helg.
Då gjorde hon en helomvändning och vägrade skriva på dessa avtal, fastän det var hon som hade önskat det. Efter det har hela situationen eskalerat och nu är min son SOL-placerad på ett boende i hemkommunen. Mamman har fått sammanlagt 6 orosanmälningar på sig. Två från skolan, en från familjerätten, två från mig och en från kortidsboendet. Efter att kortidsboendet gjorde sin anmälan inleddes en utredning av socialtjänsten och sen blev han placerad på boendet enligt SOL.
Ingen av anmälningarna är på grund av att jag gjort något fel eller olämpligt, men ändå så är jag bakbunden på grund av att jag inte är vårdnadshavare. Socialtjänsten har kommit fram till att det inte är lämpligt att sonen bor hemma hos sin mamma. Och som av en händelse har hon då sagt till socialtjänsten att det inte heller är lämpligt att han bor hemma hos mig. Och soc verkar inte kunna göra något åt det iom att de hela tiden hävdar att jag inte är hans vårdnadshavare. Och jag får ingen information iom att mamman inte vill att jag ska ha den. Ingen hjälper mig!
Jag har skickat in stämningsansökan om vårdnaden.
Vad kan jag göra?
Vad händer om min son som är 15 tar tillbaka sitt medgivande om SOL-placeringen?
Är det stor risk för att han då blir placerad enligt LVU?
Han sa ja till SOL iom att han kände att han inte hade något val.
Både han och jag vill att han ska bo hos mig, men hon säger nej och soc bryr sig inte.
Är lagen så klen att hon som anses vara olämplig har mandat att bestämma att jag är olämplig?
Helt sjukt isåfall!
Är det bara stämning om vårdnaden som gäller? Vad händer om tingsrätten kommre fram till att hon ska ha kvar den?
Ska tilläggas att allt har blivit till det sämre sen han kom till boendet. Han mår dåligt, tröstäter godis och har gått upp mycket i vikt. Han slarvar med hygienen och tvätt av kläder.
Han kommer "alltid" för sent till skolan, eller kommer inte iväg alls. Men ändå tycker tydligen hans mamma och soc att det är bättre att han är på ett boende än hemma hos mig. Det är dårskap och soc verkar inte bry sig över huvud taget.
Jag är så sjukt frustrerad och vill ha hem min son NU!
Vad kan jag göra?