Min väninna har ett enskilt bolag. Hon kommer aldrig kunna vara anställd pga sjukdom, men med eget företag kan hon styra sin tid efter vad hon orkar med och därmed klarar av att ta uppdrag i sitt företag. Men pga hyreshöjningar och ökade kostnader kan hon inte bo kvar i sin bostad, hon hotas av vräkning. Hennes inkomster i bolaget täcker inte längre hyran bl.a. Hon har då vänt sig till socialen som säger att hon måste ge upp sitt bolag. En arbetstagare får ju inte kravet på sig att säga upp sig. Varför jämställs inte företagare med att vara anställd när det gäller att få bidrag. Och varför görs inte en individuell prövning av en företagare, så att man toppar upp med bidrag i alla fall till existensminimum utöver vad som kommer in i bolaget så hon kan överleva och ha bolaget kvar tills vidare. Att det skulle snedvrida konkurrensen är inte riktigt då en anställd ju tar jobbet från någon annan, det är i princip samma sak, striden om inkomst! Alla, precis alla, bör ha rätt att leva på åtminstone existensminimum oavsett om du är företagare eller anställd! Varför är det inte så??Detta vore intressant att få svar på.