Rådgivning

Hej!
Jag har en dotter på 13 år, hon har två yngre syskon. Jag och barnens pappa har varit separerade sedan drygt 6 år. Det har varit en osund relation jag levt i och mkt trassel tiden efter separationen med stora samarbetssvårigheter. Detta fick vi hjälp med för ett år sedan.
Pappan är även dömd för våld mot ena barnet. Men utsatt de andra två också. Detta har utretts via socialtjänsten.
Nu till min fråga. Vår dotter är 13 med allt vad det innebär och hon utsätter oss såklart för en del prövningar.
I somras skadade hon sig själv, hennes pappa tyckte det var onödigt att hon skulle på hjälp av unga psykiska hälsa. Det är vi själva som ska hjälpa henne.
Jag fick stöd av UPH samt socialtjänsten om att få ta henne dit ändå. Men väl där så stack hon.
Barnen är hos sin pappa denna veckan, men dottern och hennes pappa hade kommit ihop sig. Hon ville därför till mig (händer oftare nu). Han tyckte inte hon kunde få som hon ville bara för att det blev jobbigt, utan vara hos honom och få ta konsekvensen för att hon ljugit för honom.
Jag blev arg, sa att han inte kan bestraffa henne genom att neka henne åka till mig. Då får man ha andra typer av konsekvenser.
Det värsta i allt var att han sa till henne, att åker du till mamma så kan du bo där.
Vi hade en diskussion om detta och jag sa att hon självklart får vara här, men att han då får betal underhåll.
Det värsta i detta är att han sagt till vår dotter att hon får bo hos mig om hon missköter sig.
Jag har inte svårt för att prata med min dotter, även om hon inte alltid vill prata med mig.
Jag har förklarat att det inte är ok det han gjort.
Påmint henne om att ta hjälp av kuratorn om hon tycker det är svårt att prata om pappa med mig.
Men nu sitter jag här med oron över att denna typ av händelse, liknar det jag varit utsatt för.
Våldscykeln helt enkelt.
Jag sa till hennes pappa att han får vända sig till soc om han har problem.

Hur ska jag hjälpa henne på bästa sätt? Hon är livrädd för att prata med någon utomstående och jag vet inte hur många mer processer jag klarar av. Jag har inget emot att ta hjälp av soc, men det är han som har problem och jag hamnar i kläm.

Vänligen Madeleine

Madhu
2024-09-12 13:45

Hej!

Så bra att du skriver och undrar hur du kan göra. De är inte enkelt att vara familj när relationerna är komplicerade. Du skriver att din dotter är rädd för att prata med utomstående och att du kan tänka dig att ta emot hjälp, även om det egentligen inte är du som behöver förändra något. Vi tycker att det låter som en bra början att du ansöker om stöd i din föräldraroll. På så sätt kan du avlasta din dotter som är rädd, du kan också visa henne att det inte är farligt att be om hjälp.

Du skriver att du får tankar om våldcykel och att saker som hänt dig upprepas. Även detta kan du få hjälp med i samtal. Kommunens socialtjänst har socialarbetare som är särskilt inriktade på våldsproblematik, du kan ansöka om att få stöd utifrån det.

Du skriver att du och barnets pappa fick hjälp för ca ett år sedan vad gäller samarbetsproblem. Generellt behöver barn att föräldrar respekterar varandra, även om de inte längre tycker om varandra. Det kan vara svårt att prata respektfullt samtidigt som man vill förklara att den andre föräldern gör fel. Ibland när det inte finns direkta samtal mellan föräldrarna blir det barnets sak att återberätta vad den andre förälders sagt. Det kan ibland göra att det blir missförstånd som hade kunnat klaras upp om det hade gått att resonera. Om det är möjligt att åter få hjälp i samarbetet, nu utifrån att ni är tonårsföräldrar så är det en idé, men det beror samtidigt på om du känner dig trygg med det och om du tänker att det är värt ett försök.

I tonårstiden ingår det att hitta sin egen identitet. Du skriver att hon är 13 år med allt vad det innebär, det betyder att du har förståelse för hennes humör och vad hon behöver, det är bra. Det är vare sig enkelt att vara tonåring, eller tonårsföräldrar. Tonåringar behöver få lov att ta avstånd och samtidigt vara välkomna hem, det är gott att du säger till henne att hon alltid är välkommen. Du gör redan mycket som är bra för din dotter!

Lycka till framöver!

Vänligen

Soctanterna