Hejsan har lite funderingar!
Blev klar med utbildningen förra året efter 1 och 1/2 år men mycket slit och svårigheter och hade hoppats på ett jobb direkt efter men icke. Inskriven på AF men men fattar det som att jag inte har något program där och när jag frågar så är det som att prata med en vägg, ingen vet något då det är en massa olika personer hela tiden man pratar med!Den ena Säger si den andra säger så….inskriven i 8 månader.
Skulle lätt kunna ta jobb som timvikarier igen men det är inget jag vill helst göra då det brände ut mig senast och fick sparken pågrund av att jag började missbruk!Då jag är stress känslig och att behöva ”jaga” konstant för att få ihopa pengar och det ger ingen stabilitet vilket jag behöver då jag för två år sen efter många år fick diagnoserna ADHD,Autism och EIPS.Så stabilitet är A och O för mig för att fungera.
Idag bor jag fortfarande under mina föräldrar tack vilket är svårt då jag är vuxen 25+ och vill skapa mig mitt egna liv ,ordning och rutiner. Vilken känns väldigt långt bort tyvärr! Har full koll på vilka insatser jag behöver när jag flyttar! Så taggad på att också börja min behandling för EIPS vilket jag inte vill göra när jag bor med en förälder som fysiskt misshandlade mig som liten barn med våld! Vilket idag jag förstår att barnaga inte är tillåtet!
Så har väldigt svårt att lita på människor och myndigheter från traumat i i yngre ålder, att flytta är en prio i mitt liv men med 0 inkomst så är det tufft!
Hoppas nu på aktivitetesersättning från FK som sista ut vägen innan man måste sälja sex igen .
Har bra med pengar på banken (sparkapital) och då snackar vi 6 siffriga men att stå i kö för lägenheten och då vill hyresvärden ha inkomst så är inte det så lockande med 0 inkomst liksom! Att fått ihop dessa pengar genom sexuella tjänster säger sig själv …
Och för eller senare tar pengarna slut och jag antar att det är då man kan gå till socialen om hjälp?
För att det skulle bara räcka med en liten klump summa i månaden så man skulle kunna förhålla sig till någon…