Delad vårdnad men ändå ingen rätt att säga nej?

Nu är min före detta tillbaks i träsket igen med självskadebeteende efter 6 år utan större problem.
Tidigare har de varit flera utredningar men av någon anledning hamnar min son alltid hos henne utan åtgärd.
Vi har under sonens 10 år i princip alltid haft växelvis boende varannan vecka men senaste året pga. Nytt jobb och pendlingen har han varit hos mig varannan helg bara.
Mitt jobb gav mig också möjligheten att jobba utomlands (annat europeiskt land) under 4 månader.
Två av dessa månader har gått när min son ringer och säger att hans mamma har skurit sig och ambulans och poliser kommer.
Min son blev tillfälligt nätverksplacerad hos min kära pappa och fru och det har fungerat bra.
Jag har försökt och försökt att få kontakt med socialtjänsten men dem svarar lite när dem känner för det och verkar inte lyssna på min oro direkt och presenterar en åtgärd där sonen ska vara hos sin mormor heltid och mamman kan besöka men får ej sova där och hon får ej vara ensam med honom. Dock har jag ej godkänt den lösningen utan har uttryckt min misstro hos både mormor och mamma att det kommer inte fungera då mamman kommer ta sig vilka friheter som helst och tänja på alla regler möjliga för att komma hem till mormor som ett hotell. Jag har redan fått information att man sett henne ensam på Ica med sonen.
Mitt förslag va att han stannade hos mormor 3 dagar i veckan och 4 dagar med helg inkluderat hos mig pappa då dem bor i samma stad och han gå i skola där.
Alltså påverkar inte boendet skola hos varken mormor eller min pappa.
Nu säger dock mamman nej till den lösningen och socialen säger till mig att dem kan inte göra något eftersom jag inte är i Sverige och mammans vilja går över min när jag inte är på plats i Sverige.
Jag ser också en skillnad på min sons beteende sedan han fick vara hos mormor och med mamma igen. Från att han ville vara hos min familj och till och med att åka till mig här säger han nu att han bara vill vara hos mormor och det känns inte riktigt som hans ord då han inte har någon anledning eller förklaring och han använder ord som låter väldigt ”vuxna” när han nämnde det. Så jag utrycker alla dessa orosmoment för socialen men ändå säger dem att enligt lag kan dem inte göra något för att stoppa mamman från att hon bestämmer placering hos mormor när jag är utomlands även om jag inte samtycker och det finns tydliga signaler på att hon gör det för egen vinning, manipulation och kunna träffa och utnyttja de slappa reglerna på begränsat umgänge.
Det finns inte ens någon kontroll att mamman inte sover där??
Vad kan jag göra?
Jag har ingen möjlighet att lämna och åka hem då jag har ett jobb, hyra och allt här.
Är det verkligen så här det ska gå till?
Mamman har varit under 3 eller 4 utredningar tidigare, pga självskadebeteende, alkoholmissbruk samt manipulation då hon använde sociala medier för att ”förhöra” honom om vad han tyckte om sin farmor osv.

Snälla hjälp mig.
Jag är i kontakt med jurist för en stämningsansökan för ensam vårdnad men sånt tar tid och det är inga garantier.