Barnens pappa

En vuxen man, min före detta make men också pappa till barnen. En fullständig handlingsförlamad och oförmögen att sköta exempelvis tider, rutiner, ta ansvar och nu när barnen är i skolåldern hinner han inte planering med deras aktiviteter. Att inte få iväg ena barnet till skolan är ett stort problem. Men kan sitta och hålla med om att det är skolplikt på barnets utvecklingssamtal i skolan minsann. Skolan vet att frånvaron kommer från ”pappas vecka” och de har hotat om orosanmälan. Jag har barnen hos mig mycket mer och inte längre varannan vecka bara för att få ordningen på barnets höga frånvaro. JAG får iväg dem till skolan/aktiviteter och rutiner är top notch. Matlådor finns alltid redo/ rena kläder till alla väderstreck finns, mat i kylskåpet, frukt. Läsa läxan/duscha allt som hör till vardagen. Nu ska andra barnet gå på konfirmationsundervisning och det är väldigt komplicerat att hinna med till detta. Allt han gör, görs i samråd med mig på min enda lediga barnfria helg. Som en jättebebis, ska han skicka massor av sms, med frågor hur HAN ska göra. När barnen är tillbaka hos mig på heltid, knäpptyst från hans sida. Bekvämt och bra utan förpliktelser.
Det är ofta jag tänker på ensam vårdnad, skulle kunna göra mitt liv så mycket bättre.