Ps En adekvat fråga är naturligtvis också vad som hänt i mellantiden, alla de här åren mellan att han hoppade av i tvåan på gymnasiet fram till nu då han är 23 år.
Vad gjorde han när han hoppade av? Har han försökt hoppa på studierna igen? Har han haft något jobb i mellantiden eller någon praktik? Hur har han mått? Har han bott i föräldrahemmet hela tiden, eller bott någon annanstans? Finns det kvar några sådana kontakter som han skulle kunna återuppta?
Vad säger han själv? Vad vill han göra nu, och hur mår han? Vad känner han själv att han behöver för hjälp för att kunna få en egen ekonomi?
Allt detta kan ju inte Arbetsförmedlingen hjälpa till med, utan han kanske också behöver hjälp av andra instanser. Vart kan han och föräldern vända sig då?
----
Hej!
Jag undrar över den här frågan och svaret: https://soctanter.malmo.se/fraga/6379
Finns det inte mer hjälp att hänvisa till? En person som har hoppat av gymnasiet och nu är 23 år. Frågor man kan behöva gå till botten med är ju vad det berodde på att han hoppade av?
Var det sjukdom, funktionshinder, mobbing i skolan, dödsfall i familjen eller något annat traumatiskt som hade hänt?
Vad berodde avhoppet på? Utifrån svaret på den frågan kan man sedan förstå vilken hjälp personen behöver för att komma vidare och ta sig ur sin situation.
Behöver personen samtalsstöd på något sätt, och vilka instanser finns då att vända sig till? Eller behöver personen fysisk hjälp på något sätt, och vart kan man då vända sig?
Och behöver föräldern hjälp med att kommunicera med sitt vuxna barn för att kunna sätta gränser, och var kan de då vända sig?
Finns det inte flera att vända sig till än bara Arbetsförmedlingen?