livrädd att soc sk ta mina tre barn

Jag har begått ett fruktansvärd misstag! Jag har blivit dömt till ringa stöld i en butik värde 400kr. Jag var tillsammans med mitt 6 åriga barn när detta hände. Självklart visste hon inte om det och jag ångrar grovt mitt dumma misstag. Skolan har anmält oss tidigare ti soc pga barnens frånvaro i skolan( vi bodde utomlamds). När vi flyttade tillbaka till sverige me våra barn hade vi möte med soc där dom frågade en massa men sedan blev ärendet avslutad. efter två månader ringer bvc soc och även dom skickar orosanmälan. Vi hade missat tider och även då var det pga semester vi tog till vårt andra hus i ett annat land där vi bor under alla semestrar. Nu tredje gången gjorde polisen oroanmälan pga min stöld. Vad ska jag göra? soc har nt hört av sej än då detta hände två dagar sedan men jag är livrädd skulle dö utan mina barn. I övrigt har vi det bra våra barn älskar oss och vi skulle kunna gå i eld för dom. Dom är smarta friska och mkt glada barn aldrig blivit misshandlade eller misskötta! snälla hjälp tänk om soc bara kommer hem och tar ifrån oss våra barn? Jag ångrar grovt vad jag har gjort och lovat mej att aldrig mer göra om det misstaget med eller utan mina barn! vet inte ens varför jag gjorde det i första hand. Min sambo vet inte om det och jag har inte vågat berätta för honnom heller. Kan inte äta eller sova och mina ben skakar så att jag nästan ramlar av rädsla varje gång telefonen ringer. snälla hjälp

Sandra

2021-02-24 07:57

Hej!

Vi uppfattar som att du är orolig för att socialtjänsten kan komma att omhänderta dina tre barn utifrån händelsen i butiken samt två andra olika tillfällen där orosanmälningar hade inkommit till socialtjänsten. Du skriver att anledningen var missade sjukvårdsbesök samt skolfrånvaro utifrån det att ni hade bott utomlands. Vi uppfattar att tidigare anmälningar inte ledde till några insatser. I övrigt skriver du att det aldrig har förekommit våld eller annan omsorgsbrist. Du skriver också att du ångrar djupt händelsen i affären samt att du inte har vågat berätta det för din sambo, vi antar att din sambo är far och vårdnadshavare till barnen.

När en anmälan har inkommit till socialtjänsten har nämnden ett ansvar att bedöma om barnets behov av omsorg och trygghet tillgodoses eller om insatser krävs för att barnet och föräldrarna ska få stöd. Socialtjänstens mål är alltid att barn ska få vara med sina familjer under förutsättningen att omsorgsbristen går att åtgärda, det vill säga att förutsättningar finns samt att föräldern är mottaglig för den hjälpen som anses vara nödvändigt. Vilken hjälp som behövs är något som socialtjänsten gör bedömningen om tillsammans med föräldrarna och barnet beroende på barnets ålder och mognad.

Soctanterna kan aldrig uttala sig i enskilda ärenden utan ger råd utifrån generella riktlinjer och lagstiftning. Att det aldrig har förekommit våld och att barnen aldrig blivit missköta så som du beskriver är något som betraktas som en skyddsfaktor när socialtjänsten ska göra en helhetsbedömning. Enskilda händelser kan betraktas som allvarliga men det leder inte per automatik till ett omhändertagande om inte barnets hälsa och mående uppenbart äventyras. Att du djupt ångrar händelsen och har insikt i att det var ett felaktigt agerande är också något som spelar roll i bedömningen tillsammans med din förmåga att ta emot hjälp om detta kommer att anses nödvändigt.

Att du inte har vågat berätta för din sambo om det som hände i affären är något som du högt sannolikt inte kan undanhålla då socialtjänsten antagligen kommer att informera honom om i egenskap av vårdnadshavare (om han också är vårdnadshavare till barnen). Vårt råd till dig är dock att du berättar detta för din sambo även om det känns jobbigt.

Vi hoppas att du har fått svar på din fråga och att informationen är till hjälp!

Vänligen,

Soctanterna