Känslor i beroendeställning

Hej!

Jag har under de senaste månaderna haft kontakt med en klinisk socialarbetare (kallad KS). Hen har blivit väldigt viktig för mig tack vare starka telefonsamtal (inledningsvis besök).

KS och jag har inte gjort antydningar om att det finns känslor, men jag upplever att det finns en ömsesidig respekt och beundran. Det ingår väl i arbetsuppgifterna, men jag upplever KS som väldigt genuin. Jag misstänker att jag håller på att utveckla känslor.

Vad råder ni mig att göra? Jag vill inte riskera kontakten genom att ta upp det med KS. Samtidigt kommer jag inte att vara i beroendeställning i evighet. Är det bättre att vänta tills kontakten upphör naturligt och då fråga om vi kan behålla kontakten privat? Genom är en för fin människa för att inte ha i mitt liv, som vän eller något mer.

Tack för svar!

Klienten

Kommentarer

Hej!

Du beskriver en situation där du håller på att utveckla känslor för en person som är anställd för att hjälpa dig. Du beskriver att du upplever genuina känslor av respekt och beundran. Det låter som att du har en engagerad och duktig socialarbetare som hjälper dig.

Det är inte ovanligt att få den typen av känslor som du beskriver. Du träffar en socialarbetare som lyssnar, bekräftar dig och gör mycket för att hjälpa dig. Det är däremot viktigt att komma ihåg att det är vad din socialarbetare är anställd för att göra.

VI känner ju varken dig eller din socialarbetare och kan givetvis inte förutspå framtiden men det kan vara bra för dig att förbereda dig på att din socialarbetare inte kan vara din vän utanför arbetet. Det finns tydliga direktiv för en anställd kring frågor som rör relationer med klienter.

Vänligen

Soctanterna

Soctanter