Hej!
Min pojkvän är 25 och har försörjningsstöd och bostadsbidrag. Vi har länge velat bo ihop men vi kan ju då inte bli sambos då jag blir försörjningsskyldig för honom. Och då jag jobbar och kämpar mig framåt i livet och precis köpt min första egna bostadsrätt har jag nu lån och massa egna utgifter, dessutom 2 hundar och en katt, en av hundarna har höftfel och kräver rehabilitering och speciellt foder som kostar. Jag klarar mina utgifter. Men jag känner jag mig inte trygg med att ta på mig ansvaret att försörja honom och riskera att sätta mig själv i ekonomiska svårigheter i ung ålder. Hans mående leder tex till att han inte vill vara tillsammans längre ibland, men kommer alltid tillbaka när måendet planar ut. Men detta gör att jag känner mig otrygg till försörjningsansvar. Vi är inte gifta.. och skulle skriva ett samboavtal om han bodde här att ALLT är mitt.
Han har problem med psykisk ohälsa och har varit sjukskriven flera år pga bipolär sjukdom.. Det tär på oss att inte kunna bo tillsammans.
Han har nu fått mer hjälp av vården och förhoppningsvis kan han få må bättre och kunna arbeta..
Finns det inget sätt vi kan bo tillsammans utan att jag blir försörjningsskyldig åt honom? Jag är endast 23. Han skulle tex inte behöva lika mycket i försörjningsstöd om han bodde vid mig som han behöver för att bo ensam. Han får ca 7500-8000 varje månad just nu. Om han bodde här hade det räckt hälften så att han bara betalade för sig själv vad gäller mat och förbrukning osv. Allt annat är ju mitt så det betalar ju jag.