Missbrukande vän

Hej!
Jag har en vän som är missbrukare. Hon har förlorat vårdnaden om sina tre barn. Hon dyker inte upp på möten hos er för pisseprover för o kunna börja få träffa sina barn under bevaka de möten. Hon är numera hemlös och strör omkring.
Hon hotar sina barn pappa och kommer med falska anklagelser o lögner om sina vänner. Hon snattar och säljer bilder på sej själv och förmodligen säljer sej själv.
Hon skriver öppet på sociala medier hur hon självmedicinerar och tar tabletter som innehåller anfetamin osv.
Finns de inget som ni kan göra ? Hon vägrar inse lr förstå att hon e missbrukare utan enligt henne är hon sjuk.
Hon är en fara för sig själv och allmänheten. Hon hotar och slår även sin mamma. På något vis måste de väl i Sverige ändå gå och tvinga en människa till sluten vård lr vad som helst ?
Hon har även sagt att hon ska försöka hålla sej ren men så fort hon fått tillbaka sina barn ska hon börja knarka igen.
Hon har lyckats träffa sitt äldsta barn i smyg fast hon inte får.

Något måste man väl kunna göra ? Ja har försökt i två år men hon blir vara värre

Mvh

Orolig vän

Kommentarer

Hej!

Vad fint att du bryr dig om din vän och vill att hon ska få hjälp. Det låter som din vän har det tufft på många sätt. Att motivera en missbrukare att hålla sig nykter är många gånger svårt och det är starka krafter man slåss mot.

Hjälp och stödinsatser bygger på frivillighet när det gäller vuxna människor. Dock är det inte frivilligt att ansvara för barn när man lever i aktivt missbruk. Då har socialtjänsten ett ansvar att säkerställa att barnen är trygga och inte vistas i miljöer som är skadliga för dem.

Socialtjänstens arbete bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet och man ska ha provat olika insatser på frivillig väg innan man kan gå in med tvångsinsatser såsom LVM.
För att LVM (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) ska vara tillämpligt krävs att man är djupt nere i ett missbruk och man utsätter sin psykiska eller fysiska hälsa för allvarlig fara eller löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller befaras komma allvarligt skada sig själv eller någon närstående och vården inte kan tillgodoses på frivillig väg.

Beslut om LVM tas av socialnämnden och fastställs därefter av Förvaltningsrätten. Tvångsvården kan pågå upp till sex månader.

Det finns en motsvarande möjlighet inom sjukvården, LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på sjukhus. LPT är endast tillämpligt om vården inte kan genomföras på frivillig väg.

Vårt råd är att fortsätt försöka motivera din vän till att ta emot hjälp och/eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Vänligen
Soctanterna

Soctanter