Postat: 2009-01-13 22:09
hej mitt namn är xxx och jag är 16 år.
jag vill börja med att berätta att jag inte är en bortskäm snorunge som gör detta bara för att jag inte får som jag vill.
hela mitt liv har bestått av en mamma som ständigt pratar om vikt och utseende, började med att även kommentera mig redan när jag gick i 4de klass om att jag borde tänka på vikten (trots att jag inte var överviktig alls) ständigt tjat om vad man ska äta och inte äta hela hela tiden. jag har en lilla syster som är yngre än mig som har gjort mitt liv till ett levande helvete! under flera år så det ända jag fick höra när jag kom hem från skolan och skulle ta en macka var att jag va så jävla fet och inte behöver äta, fetto fetto fetto!!!!!
men som vanligt när man berättar för mamma så är det bara , bry dig inte om henne så slutar hon, vilket hon fortfarande inte gjort!
jag börjar svälta mig själv, till en början diskret men efter ett tag blev jag trött på det och bara skrek efter hjälp, brydde mig inte om att spola när jag kräkt m.m.
jag börjar även skära mig i armar och nu även på benen. mamma såg allt detta men hon sa bara att det ser ut som jag gått ner i vikt och att jag skulle gå ner lite till och hon sa aldrig något om armarna och blodet som var i min säng eller på kläderna. jag sa till henne att jag ville ha hjälp men vet inte hur, hon svarade bara att det vet inte hon ihäller.
min syster har ballat ur det senaste året, jag kan inte vara i samma rum som henne utan att hon kallar mig något kränkande eller trycker på mina svaga knappar, hon splitrar hela familjen med sitt humör, hon slår mamma och mamma orkar inte bry sig, hon säger att hon har gett upp, men jag som försöker vara alla till lags hela tiden, det är mig alla släpper sin ilska på, min syster kan göra som hon vill men minsta fel jag gör så får jag så mycket skit som jag inte förtjänar!
mina föreldrar har slutat att agera föreldrar, min syster får mig till att vilja ta livet av mig, jag orkar inte med hennes ord längre, inte en enda gång som jag inte har gråtit efter att spenderat mer än 5 minuter med min syster.
och som vanligt så lyssnar ingen, de anpassar sig efter henne och stöter ifrån mig, de förstår inte hur dåligt jag mår, de vill inte ens försöka lyssna, de bara går iväg från mig.
jag vill inte leva tillsammans med min "familj" längre, antingen så kommer jag härifrån eller så kommer jag begå självmord för jag orkar inte mer!!! jag får inget jobb så jag kan inte flytta nånstans. (jag vet det låter så jävla fjantigt men jag menar det)
snälla är det något ni (socialen) kan göra för att hjälpa mig komma bort från dem?
det är inte lönt att gå i terapi...