Ansvar kring vårdnad

Ett par frågor kring umgänge

1. Vilket ansvar har en förälder med ensam vårdnad att ge den andra föräldern möjlighet till umgänge?
2. Vad händer om föräldern utan vårdnad inte kontaktar vårdnadshavare eller tar initiativ till umgänge? Kan vårdnadshavaren bli skyldig till umgängessabotage eller räknas det uteblivna umgänget inte som medvetet uteblivet då?
3. Hur tidigt kan umgänge med ett barn bli aktuellt om vårdnaden är enskild från födseln?
Med vänlig hälsning, Student

Student
2019-02-22 12:30

Hej! 
 
Soctanter på nätet är ett forum för frågor som rör socialtjänstens arbete för privatpersoner. Du har skrivit att du är student, men vi är inte helt säkra på om dina frågor är för att ha till ett skolarbete eller inte. Vi väljer att tolka dina frågor utifrån att du som privatperson ställer dessa och kommer därför att besvara dem. 
 
Regelsystemet som styr vårdnad och umgänge av barn är föräldrabalken. I föräldrabalkens sjätte kapitel finns bestämmelserna kring vårdnad, boende och umgänge. I de första paragraferna finns de inledande bestämmelserna om barns rätt, vårdnadshavarens ansvar samt att det är utifrån barnets bästa som ska vara till avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.  
 
I 6 kap 15 paragrafen regleras umgänget närmare. Din fråga om vilket ansvar som en förälder med ensam vårdnad har för att ge den andre föräldern möjlighet till umgänge, får vi börja med att säga att det är barnet som har rätt till umgänge med den andre föräldern i första hand. I föräldrabalken så klargör man att det är båda barnets föräldrar som har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldern som barnet inte bor med. Vårdnadshavaren har praktiskt kanske ett större ansvar att möjliggöra umgänget, för att barnet ska få ha umgänget under trygga förhållanden och kända miljöer, allt beroende på omständigheter.  
 
När det gäller din andra fråga, om föräldern utan vårdnad inte tar kontakt eller initiativ till umgänge, kan vårdnadshavaren bli skyldig till att sabotera umgänget. Vårdnadshavaren har ett större ansvar för att barnet får sina behov tillgodosedda, och ett behov kan vara umgänge med sin andre förälder. Vårdnadshavaren kan så klart inte tvinga den andre föräldern, men kan göra olika försök för att någon form av umgänge kan komma till stånd. Kanske är det möjligt att via exempelvis telefon göra det möjligt för att barnet ska få någon relation till sin andre förälder.  
 
Din sista undran var hur tidigt ett umgänge kan bli aktuellt om vårdnaden varit enskild från födseln. Umgänge kan se så olika ut. I första hand är det barnets behov som ska styra umgänget. Ett nyfött barn är i behov av sin primära vårdgivare. Den andre föräldern kan så klart ha umgänge med barnet hos barnet och den primära vårdgivaren. På det sättet bygger man upp en relation och en anknytning med barnet vilket gör att längre umgänge och så småningom även övernattande umgänge kan fungera på ett tryggt och bra sätt för barnet. Det är svårt att ange tid utifrån barnets ålder då det är det enskilda barnets utveckling och mognad som man får ta hänsyn till. 
 
Vi hoppas att du fått svar på dina frågor. 
 
Vänligen  
 
Soctanterna