Vad kan man förvänta sig?

Jag är särbo med en man från ett annat land , dock inom EU. Vi är förlovade och väntar nu barn. Han har sedan tidigare förhållande ett barn på 3år som han givetvis vill ska flytta med honom till Sverige. Mamman i fråga gav signerat tillstånd på att fadern skulle få bosätta sig i Sverige med dottern men "ångrade sig" sedan. Vi har fått avslag i rätten en gång och överklagar nu.

Till saken: Barnet träffar mamma under 6h en gång i veckan (efter moderns önskemål) När hon kommer hem och jag är där (jag är där ca 1v varje månad) vågar hon inte gosa för hon säger mamma har sagt att hon inte får. Hon kom hem med en stor skada på tånageln och sist med stora blåmärke på insidan av låret. Jag gav min särbo rekommendationen att ta barnet till läkaren för dokumentering, vilket han gjorde, och läkaren sa då "det ser ut som fingrar"

Särbon har varit på möte med "childprotectionservice" men de verkar alltid i varje led se till mamman först. Är de rimligt? De har inte intervjuat barnet, inte läst igenom läkarens oro och bara samtalat med förskolan i 10min. Vad kan man förvänta sig?? Har en mamma alltid mer rätt till barnet? För det är så det upplevs av oss båda i kontakt med varje instans.

Särbo
2018-02-02 10:17

Hej!

Det verkar vara en svår situation din särbo befinner sig i. Om vi ha förstått det rätt befinner sig din särbo i sitt hemland med sin dotter. Den faktiska vårdnaden är hos honom, och hans dotter har umgänge med sin mamma en gång i veckan under sex timmar.

Utifrån din beskrivning har din särbo den mesta omvårdnaden om sin dotter och har på så sätt också en stor inverkan på hennes skydd och omsorg. När din särbos dotter kommer hem från sin mamma med blåmärken och är begränsad att visa känslor för att hon inte får det för sin mamma, så blir ju oron stor för att flickan far illa under umgänget med sin mamma. Det framkommer inte helt klart om ”childprotectionservice” har fått en anmälan om just dessa händelser och tittat på om flickan på något sätt far illa hos sin mamma. Hur lagar och regler gäller i din särbos hemland och ser ut, kan också vara avgörande i en utredning om flickans situation.

Eftersom din särbo bor kvar i sitt hemland, är det hemlandets lagar och regler som gäller och där kan vi inte vägleda om vad som är rätt och riktigt. Däremot kan man nog säga att det är barnets bästa man ska titta på när det är beslut runt barnet som ska tas. Om rättegången har handlat om att din särbos dotter ska få flytta till ett annat land mot den andre vårdnadshavarens önskan, eller kanske rent av om vårdnaden av dottern, så brukar man oftast tänka att barnet ska ha rätt till båda sina föräldrar.

Din särbo får fortsatt diskutera med ”childprotectionservice” om vad som är bäst för hans dotter både när det gäller umgänget med mamman, att flickan skadats vid umgänge med mamman fysiskt liksom att hon psykiskt blir hämmad då hon inte får visa känslor, samt utifrån att din särbo har planerat att flytta till Sverige.

Vänligen

Soctanterna