God Vs Skälig Levnadsnivå Samt Vad Är Rimligt Av Anhöriga

Hejsan

Jag undrar lite dels i skillnaden mellan begreppen god levnadsnivå (LSS) och skälig levnadsnivå (SoL)
Vad innefattar de olika? Finns det någon "mall" eller så på vad som anses vara en skälig levnadsnivå?
Fick veta att det enligt SoL är en "längre nivå" av levnadsstandard och undrar hur denna ser ut.

Hur mycket är det rimligt att anhöriga ska göra?
Fick veta att jag inte kan få hjälp med saker som kan tillgodoses på annat sätt och undrar där hur mycket det är rimligt att mina anhöriga ska behöva göra. (Tex matlagning och fixa disken)

Jag är 30 år gammal med en kronisk sjukdom som är väldigt funktionsnedsättande.Jag har numera insatser via hemtjänsten, men tidigare har mina anhöriga fått dra ett extremt tungt lass. Dock får de fortfarande göra väldigt mycket eftersom hemtjänsten inte kan erbjuda all den hjälp jag behövt.(Har bla rullstol när jag är ute, färdtjänst och omfattande hemtjänstinsatser)
Från början ansökte jag om insatser via LSS, men ansågs inte tillhöra personkretsen trots att det är en stor funktionsnedsättning som är stadigvarande. Jag kanske rent fysiskt kan klara saker med får stora efterkonsekvenser och pga att det rent fysiskt inte är omöjligt för mig att göra dem anses jag vara "för frisk" för att tillhöra personkretsen.
Förstår självklart att ni inte kan ge några svar eller så just gällande min specifika situation, men tänkte att en liten kort info om min situation kanske kan ge tydligare svar från er.

Sen undrar jag även om det finns något minimum behov för LSS i timmar eller dagar. Måste det vara hjälp varje dag x antal timmar eller räcker det med ett behov 2-3 dagar i veckan? Eller måste man varje dag vara beroende av personlig assistans med all ADL?

Undrar även lite om man tar någon som helst hänsyn till att mitt hjälpbehov inte kan tillfredställas av SoL insatser om man skulle försöka ansöka om personlig assistent igen eller det spelar ingen roll om hjälpbehov kvarstår?

Är ju som sagt ganska ung och kommer att leva med min sjukdom resten av livet så för mig känns det otroligt viktigt att kunna få den hjälp jag behöver så att jag kanske ska kunna leva någon typ av liv med de begränsade resurser jag har istället för att lägga det på bara "överlevnad". Idag har jag i princip inget utrymme för social tillvaro med mina nära och kära eftersom orken inte finns där, utan lever så gott som isolerad i min lägenhet bortsett från de gånger hemtjänsten tar ut mig på en tur i rullstolen.

Tacksam för svar

lillaja

2011-04-07 15:53

Hej

Ursäkta att vårt svar har dröjt!

Du ställer många viktiga frågor som är av stor relevans för dig i din situation. Du beskriver att du har ett stort behov av stöd och hjälp i din vardag och det är verkligen bra att du ställer dessa frågor för att få klarhet i hur din tillvaro ska kunna fungera så bra som möjligt och vad du har för rättigheter enligt lag.

Enligt socialtjänstlagen (SoL) är skälig levnadsnivå ett begrepp som beskriver den nivå på kvalitet och levnadsstandard som lagen garanterar. Man kan säga att skälig levnadsnivå är en minimistandard.

Biståndsparagrafen i socialtjänstlagen är en rättighetsparagraf för den enskilde. Den som uppfyller kriterierna har således rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Kriterierna som ska vara uppfyllda är att den enskilde ska ha ett behov av bistånd som den enskilde inte kan tillgodose själv samt att biståndsbehovet ej heller kan tillgodoses på annat sätt, exempelvis genom någon annan än socialtjänsten.

Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Kommunen har en skyldighet att leva upp till lagens krav angående den enskildes rättigheter. Dock har den enskilde alltid i första hand ett eget ansvar att klara sin försörjning eller sin livsföring i övrigt.

Gällande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) så omfattar denna lag inte alla personer med funktionshinder. För att kunna ta del av de insatser som anges i LSS-lagen måste man tillhöra den så kallade personkretsen vilken preciseras i tre punkter.

Den som tillhör personkretsen har även rätt till bistånd och insatser enligt annan lagstiftning så som exempelvis socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). LSS kan således ses som en kompletterande lagstiftning som träder in när annan lagstiftning inte räcker till för att kunna garantera den enskilde goda levnadsvillkor. LSS kallas därför ibland för pluslag.

Den enskilde ska genom LSS-insatser tillförsäkras goda levnadsvillkor. Målet för insatserna enligt LSS är att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhället.

Du ställer en fråga kring huruvida man måste vara i behov av hjälp ett visst antal timmar per dag för att vara berättigat LSS-insatser. Man kan inte säga att det finns ett minimum av timmar eller dagar utan först och främst gäller att man måste tillhöra personkretsen. För att kunna tillhöra exempelvis personkrets tre krävs att personen har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att tillhöra personkretsen måste alla fyra rekvisit vara uppfyllda. Vilken hjälp man sen behöver kan vara väldigt individuell.

Vissa insatser finns i både LSS och SoL. SoL ger inte den enskilde en absolut rätt till ett visst bestämt bistånd. LSS anger mer konkret vilka insatser som den enskilde har rätt till. Förutsättningen är dock att den enskilde tillhör personkretsen och att den enskilde har ett behov av insatsen i sin livsföring och att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I många fall kan det finnas behov av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL samtidigt.

När det gäller anhörigas ansvar så står detta reglerat i Äktenskapsbalken. Lagen bygger på att make/maka/sambo har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av det gemensamma hemmet.

Du skriver att den bedömning som gjorts av din funktionsnedsättning visade att du inte föll under någon av de tre punkterna i personkretsen. Alla beslut som missgynnar den enskilde går att överklaga till förvaltningsrätten. Överklagan ska ha inkommit senaste tre veckor efter det att man tog del av beslutet. Ens socialsekreterare är skyldig att hjälpa en om man behöver stöd i att sammanställa sin överklagan.

Du har också alltid rätt att göra en ansökan på nytt om behovet av stöd och hjälp har förändrats. Precis som du skriver så kan vi inte uttala oss om hur din enskilda ansökan skulle komma att bedömas men vi rekommenderar dig att kontakta din biståndshandläggare för att föra en diskussion om hur dina behov ser ut och därefter eventuellt göra en ny ansökan.

Av det du beskriver så låter det som om du är beroende av din omgivning för att få ditt vardagsliv att fungera och att mycket ork går åt till att just bara klara det allra nödvändigaste. Precis som du skriver så är du fortfarande ung och det är såklart jätteviktigt att du så snart som möjligt får klarhet i vilken stöd och hjälp som faktiskt finns till ditt förfogande.

Hoppas att vi har besvarat dina frågor. Du är mer än välkommen åter om du har fler frågor eller tankar.

Vänligen

Soctanterna

Hej och tack för ert svar.
Dock har jag några funderingar kvar.

Ni har skrivit att när det gäller anhöriga så svarar ni ang sambo/man/maka, men min fråga när det gäller anhöriga är min mamma och min syster (och vänner) Har ingen sambo så jag tänkte mina vilka "skyldigheter" mina släktingar har.

När det gäller "miniminivå" undrar jag om man har någon bestämmelse på vad det innebär. Man menar man ska ingå i en miniminivå?

Känner inte heller att jag förstår hur man gör om man inte med hemtjänstinsatser kan tillfredsställa det hjälpbehov som finns.

När det gäller mig så har jag en sjukdom som gradvis blir allt sämre, framförallt eftersom hjälpbehovet inte tillgodoses leder det till att skoven avlöser varandra och jag blir sjukare och sjukare. Ansökan om personlig assistent gjordes för att se till att på bästa sätt för mig tillgodose hjälpbehovet och att därigenom kanske också motverka fortsatt försämring. . Jag har ett varaktigt funktionsnedsättning som är leder till ett stort behov av hjäp och stöd, men motiveringen i avslaget var att det inte var tillräckligt stora svårigheter i vardagen. (Kommer tyvärr inom en snar framtid ändå landa inom ramen för LSS eftersom jag bara fortsätter att bli sämre)
Det är lite därför jag undrar om minimihjälpbehov vid LSS för att lättare kunna se när jag kan kan anses tillhöra gruppen.
Har ju förstått att det ska vara minst 20 timmar med de grundläggande behoven för att få hjälp via FK, men hittar inte något när det gäller hjälp via kommunen.

Tack på förhand

Hej

Ursäkta att vårt svar har dröjt. Vi ska försöka att förtydliga oss så att du känner att du får svar på dina funderingar.

Föräldrar, syskon, släkt och vänner har ingen skyldighet att hjälpa dig i din dagliga livsföring.

Det du kallar miniminivå är det som kallas ”skälig” levnadsnivå inom SoL eller ”god” levnadsnivå inom LSS. Det går inte att ge ett uttömmande svar på vad som är skälig eller god levnadsnivå. Det är väldigt individuellt vad den enskilde kan ha för behov som ska anses ingå i livsföring. Man måste göra individuella bedömningar i varje enskilt fall. När det gäller SoL finns det riktlinjer här i Malmö Stad, det är till exempel städ två gånger per månad, tvätt även det två gånger per månad som gäller. I undantagsfall kan det se annorlunda ut, en biståndshandläggare får då göra en utredning.

För att ha rätt till hjälp inom LSS måste man tillhöra någon av dessa tre personkretsar:
1. Personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2 . Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med varaktiga fysiska och psykiska funktionshinder som inte enbart beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

För att ha rätt till hjälp och stöd av personkrets 3 LSS så måste funktionshindret vara varaktigt. Det ska alltså inte vara tillfälligt eller av övergående natur. Biståndshandläggaren gör en bedömning av varaktigheten när han/hon avgör om personen tillhör personkretsen eller inte.

Behovet av hjälp ska vara stort för att omfattas av lagen. Flera viktiga livsområden ska påverkas starkt och samtidigt, exempelvis fritid/boende eller rehabilitering/habilitering.
Personen ska dagligen vara beroende av ett hjälpmedel eller annan persons hjälp för att klara sin dagliga livsföring i boendet, i utbildningen, på arbetet eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller för att ta emot information.

Funktionshindret ska förorsaka person betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Den enskilde ska inte på egen hand klara av vardagsrutiner som toalettbesök, hygien, påklädning, mathållning, förflytning och sysselsättning, eller utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan även innebära att personen inte kan sköta sin egen ekonomi. Om man har svårt att kommunicera med andra så räknas även det som betydande.

Behovet ska vara omfattande för att den enskilde ska få stöd och service enligt LSS. Med detta menas att han eller hon ska ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande så menar man att stödbehovet föreligger dagligen.

Återigen vill vi påpeka att om det är ett tag sedan du gjorde den senaste ansökan eller om du känner att du är försämrad kontakta dina handläggare. Du kan kontakta både din SOL-handläggare och din LSS-handläggare för att diskutera din situation.

Hoppas att du fick svar på dina funderingar. Återkom gärna ytterligare om vi behöver förtydliga något mer.

Vänligen

Soctanterna