Umgängesrätt

Postat: 2010-03-22 22:30

Hej!
Min pojkvän har en dotter på 12 år, som bor hos sin mammaFöräldrarna har varit skilda i 7 år.Pappan har alltid haft en underbar relation till dottern. I samband med att han skaffade en flickvän lät mamman honom inte få träffa dottern, som längtade efter pappa. Vi bor inte ihop. Efter några månader ville dottern inte längre träffa pappan, men hade helt tagit parti för mamman. Ingenting har hänt som skulle kunna orsaka mammans eller dotterns vrede.Vi tolkar saken som att mamman är svartsjuk och dottern har tagit parti.Min pojkvän är förtvivlad men vill inte göra situationen värre för dottern genom att "slita" i henne.Han ser att hon kanske har det lugnt nu.Läraren säger att flickan har fått svårt att säga vad hon tycker i klassrummet, blivit blyg.Det har hon aldrig varit innan. Mamman har alltid varit oresonlig och svår att diskutera med.Den äldre dottern som är 18 säger att lillasyster gråter och vill träffa sin pappa, men min pojkvän får inte säga att hon sagt det till lillasyster eller mamman.Min pojkvän är ledsen och har svårt att orka ta i saken.Något råd till oss?

Maria

Kommentarer

Postat: 2010-03-23 13:31

Hej

Vi förstår att det inte är lätt för någon av de inblandade. Vad som är bra är dock att alla verkar ha någon som de kan prata med och ty sig till.

Några konkreta råd är såklart svårt att ge när man inte är insatt närmre i situationen. Flera saker kan spela en avgörande roll. En av dessa är om de har gemensam vårdnad eller om mamman har ensam vårdnad. Eftersom de varit gifta så gissar vi dock att de fortfarande har gemensam vårdnad om barnen. Något som är viktigt att poängtera här är dock att det är barnen som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar och inte tvärtom.

När vi läser din text ser vi dock en tydlig röd tråd. Det finns en brist på kommunikation mellan alla inblandade parter. Du beskriver mamman som oresonlig och att det är svårt att diskutera med henne. Ibland kan det då vara värdefullt att vända på allting. Låt mamman tala om för er hur hon känner och varför. Testa sedan att verkligen lyssna och förstå det från hennes synvinkel. Vad som för dig kan tyckas vara trams kan för henne istället vara väldigt viktigt. Om man lyssnar på varandra och försöker förstå den andre ökar chanserna betydligt att man tillsammans kan komma fram till en bra kompromiss.

Du misstänker att mamman kan vara svartsjuk och då kanske du som pappans nya partner ska ta ett steg tillbaka och låta all kontakt ske mellan dem. På så vis jämnas även oddsen ut mellan parterna när det återigen bara är en ensak mellan dem två.

Inom Malmö Stad finns det även något som heter Familjerättsbyrån. En av de saker de jobbar med är att erbjuda föräldrar som vill kunna samarbeta bättre om barnen en möjlighet till kostnadsfria samarbetssamtal. Mer information om dem och hur man kontaktar dem hittar ni på:

http://www.malmo.se/Medborgare/Social---familjefragor/Familj-barn-och-un...

Kanske att det finns någon annan läsare som varit med om en liknande situation och som vill dela med sig av denna. Då är man självklart välkommen med sina råd.

Vi hoppas att dessa råd kan vara till någon nytta och önskar er lycka till! Kommer det upp fler funderingar under resans gång så är ni givetvis välkomna åter med dessa.

Vänligen

Soctanterna

Soctanter

Postat: 2010-03-23 13:50

Hej!
Jag har aldrig lagt mig i saken det minsta.Har varit ställd och ställt mig helt utnför.De har gemensam vårdnad. Det är min pojkvän som säger att ex-frun alltid varit oresonlig och inte kunnat diskutera.Det var under äktenskapet.Jag har ingen aning.Flickan har rätt att träffa sin pappa.Om hon säger att hon inte vill, då kanske hon inte vågar säga att hon vill träffa pappan?Hon säger att hon vill träffa pappan till sin syster, så säger alltså inte som det är till föräldrarna. Mamman säger att hon inte vill ha samarbetssamtal.Jag tänker bara på flickans bästa och inte på min pojkväns.Barn behöver båda föräldrarna .I det här fallet hr flickan och pappan stått varandra ovanligt nära.Svårt att tänka sig hur flickan lider

Postat: 2010-03-24 11:52

Hej

Först och främst vill vi påpeka att vi inte menade att du på något vis lägger dig i deras tvist. Vi skrev bara en del generella råd efter den informationen som vi hade fått. Om vi på något sätt har missförstått eller feltolkat dig så ber vi om ursäkt för detta.

Precis som du påpekar så har flickan rätt att träffa sin pappa och barn behöver mycket riktigt båda sina föräldrar. Tyvärr så blir det många gånger barnen som får lida när det förekommer slitningar mellan föräldrarna.

Som vi skrev i förra inlägget så ser vi kommunikationen som en viktig del i den här situationen. Eftersom flickan är så pass ung så har hon såklart svårt att stå upp för sina åsikter inför sina föräldrar. Kanske att hennes äldre syster kan vara ett stöd för henne. Efter din beskrivning verkar det trots allt som att de två systrarna pratar med varandra om situationen och att de står varandra nära.

Vi skulle precis som i förra inlägget vilja tipsa din pojkvän att ta kontakt med Familjerättsbyrån. De erbjuder inte bara samarbetssamtal utan även mycket annat. Bland annat är de experter på områden gällande vårdnad och umgänge och kanske att de har specifik erfarenhet av liknande fall och vet hur man kan tänkas gå vidare med dessa.

Vi hoppas att du har fortsatt förtroende för oss och att dessa råd varit till någon hjälp. Välkommen åter och lycka till!

Vänligen

Soctanterna

Soctanter