35 årig dotter utan inkomst

Hej ,
Har en vuxen dotter på 35 år med en dotter som är 8 år som inte klarar att försörja sig själv. Hon bor hos oss sen november då vi var tvungna att sälja hennes lgh som vi hjälpt till att betala sen hon separerat från pappan till dottern för 5 år sedan. Hon har jobbat till o från under denna tiden men aldrig haft en tillräcklig hög inkomst för att klara sig bra. Hon mår dåligt men vill inte tala med psykolog ,hon är rädd att socialen ska läsa hennes journal att ta hennes dotter. Hon har en anställning som hon sjukskrev sig ifrån o vägrar gå tillbaka till för hon har bråkar med en person på arbetsplatsen. Denna person är bror till hennes nya pojkvän som just nu sitter inne. Sen ca 1 månad tillbaka har hon inget, läkaren ville inte sjukskriva mer o jobbet går hon inte till. Här hemma blir vi ovänner hela tiden, så fort vi säger ngt så pressar vi henne o hon går i försvar. Hennes dotter ( vårt barnbarn bor här varannan vecka ) också. Vår dotter bor här gratis , vi står för det mesta av maten och vi är trötta på alla bråk. Hon säger att hon söker jobb , att hon inte vill bo här men det händer inget. Hon tycker jag är kall människa som när jag säger att hon får gå tillbaka till sitt jobb tills hon hittat ngt annat . På jobbet mår hon dåligt o hon vill inte ha ngt att göra med sin pojkväns bror eller familj men hon håller kontakten med honom , de rings o hon besöker honom på anstalten . Vad kan vi göra ,jag är så trött på detta har försökt prata med henne men vi blir alltid ovänner . Enligt henne tänker jag bara på pengar men så e livet , man måste kunna försörja sig. Finns det ngt hjälp att få för henne ?

Oformliga

2024-02-24 15:15

Hej!

Det låter som en svår situation både för som är föräldrar/morföräldrar och för er dotter. Att ett vuxet barn flyttar hem efter att tidigare har bott och klarat sig själv är inte enkelt för någon, då man helt enkelt är vana vid att leva självständigt och inte behöva förhålla sig till varandra. Det är fint att ni ställer upp för er dotter och därmed också för ert barnbarn, men vi tänker att det verkar som att ni behöver göra vissa förändringar för att det ska blir bättre.

Vårt första råd är att ni försöker få till stånd ett lugnt samtal med er dotter där ni alla får komma till tals om hur ni har det och hur ni skulle vilja ha det. Kanske kan ni lyfta att ni vill finnas där och stötta henne, men att det inte fungerar som det är just nu. Er dotter borde ju känna igen de bråk som uppstår och också tycka att det är jobbigt. Försök hitta gemensamma nämnare och prata om hur ni vill ha det. Att ni ska försörja ytterligare två personer med era inkomster blir ju tufft och det kan ju vara en ingång i samtalet.

Din dotter har ett ansvar som vårdnadshavare och förälder att försörja sin dotter och se till så att hon har allt hon behöver både i förhållande till det mest basala som mat och boende men även i fråga om känslomässig utveckling etc. Det innebär ju att hon behöver ha en inkomst och ordnad tillvaro. Om hon inte kan arbeta på grund av sjukdom behöver hon precis som du skriver vara sjukskriven så att hon får sjukpenning. Att ni skjuter till pengar eller som det är nu helt försörjer henne kommer nog inte hjälpa henne på längre sikt utifrån hur du beskriver situationen.

Du skriver att din dotter uppger att hon inte vill söka hjälp för sitt mående för att hon är rädd för att socialtjänsten skulle omhänderta hennes dotter. Socialtjänstens ansvar är att hjälpa och stötta föräldrar som är i behov av det, för att det ska bli bra för barnen. Det finns många föräldrar som inte mår bra av olika anledningar och det i sig är inget skäl för att socialtjänsten ska omhänderta ett barn. Det viktigaste är ju att din dotter får hjälp att må bättre och på så sätt orkar och kan vara en bättre förälder. Kanske kan ni försöka prata med henne om det så att hennes oro för att ta hjälp minskar.

Vi hoppas vi har kunnat besvara din fråga och önskar er lycka till!

Vänligen

Soctanterna